Så ska djuren räddas
Nyligen togs ett beslut som är viktigt för jorden. Alla världens länder har bestämt sig för att skydda stora områden i naturen. Detta för att rädda djur och växter som hotas av utrotning.
För en dryg månad sedan ordnade FN (Förenta nationerna) ett stort miljömöte i Kanada. Mötet, som kallades COP15, var till för att rädda den biologiska mångfalden. Upp till en miljon av världens cirka åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning om människan inte gör något för att stoppa det.
Svensken Torbjörn Ebenhard, expert på biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, var en av deltagarna.
Vad var det som bestämdes?
– Mest uppmärksammat är ”30x30-målet”. Det innebär att 30 procent av allt land och allt vatten ska vara skyddat år 2030. Människor får fortfarande bo och arbeta i dessa områden. Men för att skydda djur och växter ska det finnas regler för vad man får göra. Dessutom bestämdes att 30 procent av de områden som nu är förstörda av människan ska återställas, så att djur och växter kan leva där igen. Det handlar till exempel om de delar av Östersjön (havet öster om Sverige) där botten är död.
Varför är biologisk mångfald så viktigt?
– Biologisk mångfald betyder att vi har många arter och typer av natur på jorden. Vi människor behöver det för att överleva. Mat, syre, mediciner och rent vatten är sådant vi får av djur och växter. Man räknar med att det är 50 000 arter som vi är direkt beroende av. Men hela naturen hänger ihop. Det är svårt att veta hur viktig en art är för oss innan den är borta. Och det är sorgligt med varje art som dör ut, oavsett om människan behöver den eller inte.
Ska alla länder skydda 30 procent av sin yta?
– Nej, det är inte möjligt för alla. Till exempel Nederländerna i Europa är oerhört tättbefolkat och har nästan ingen natur kvar. Därför får de kanske stödja ett land i Afrika att skydda sin natur, både med pengar och med experthjälp. I COP15-beslutet ingår att rika länder ska ge fattigare länder 200 miljarder kronor per år, för att klara detta.
Vad innebär beslutet för Sverige?
– Det kommer nog att handla mycket om hur skogen ska användas. Till exempel hur det ska bli med kalhyggen (områden där all skog huggs ner). De kan vara tillåtna, men inte gång på gång i samma område. Det kan även handla om göra så att vissa marker blir våtmarker igen. Och om Östersjön förstås.
Straffas länder som inte genomför detta?
– Nej, men det kommer att övervakas hur det går. Varje land måste rapportera vad det gör. Plus att det blir ett stort möte vartannat år. Därför är det rimligt att det kan lyckas denna gång.
Artikeln publicerades i KP 2
