Neandertalaren lever vidare i oss!

Neandertalare är en människo-art som dog ut för ungefär 30 000 år ­sedan. Innan dess levde neandertalare och människor (homo sapiens) samtidigt under flera tusen år i Europa och Asien.

Man har hittat många ben och ­andra delar från neandertalare. Från en nästan 40 000 år gammal benbit tog forskaren Svante Pääbo celler som han undersökte. Han har kartlagt hela neandertalarens dna – den genetiska kod där alla levande organismers egenskaper finns lagrade.

En sådan analys kräver stor noggrannhet. Dna börjar brytas ner när varelsen dör – i det här fallet alltså för mycket länge sedan. Dessutom blandas den lätt med dna från bakterier och från människorna som undersöker den. Därför skedde undersökningarna i en helt bakterie-fri miljö.

Det är för denna forskning som Pääbo får Nobelpriset i medicin. Forskningen gör att vi människor kan lära oss mer av vår egen historia. För när man vet exakt hur neandertalar-dna ser ut kan man jämföra det med vårt. Svante ­Pääbo har kunnat se att somliga av våra förfäder fick barn med neandertalare. Därför har dagens människor en liten del neandertal-gener. Hur mycket är olika från person till person. Detta har påverkat oss, både på bra och dåliga sätt. Det visade sig att en gen, som ungefär en av hundra människor har, gav ökat skydd mot att bli svårt sjuk i covid-19. Och en annan neandertalar-gen gör att vissa människor klarar bättre att leva på hög höjd. Men det finns också gener som gör att man har lättare att få sjukdomar.

Svante är expert på utdöda varelser

Svante Pääbo är 67 år. Han blev intresserad av dna redan som barn, när han hörde om de gamla egyptierna. Sedan 1980-talet har han forskat om gener. Innan han började med neandertalare hade han undersökt dna hos mumier och utdöda djur. Han förklarar ­intresset för neandertalare med att han vill veta hur lika (eller olika) de är den moderna människan – hur de levde, kommunicerade och umgicks. I en intervju med tidningen Dagens Nyheter berättar han vilka frågor han skulle vilja ställa till en neander­talare:

– Jag skulle vara intresserad av hur han ­eller hon skulle klara sig i skolan. Och om de ­kunde svara på mina frågor ordentligt.

Svante Pääbo säger att han är glad över Nobelpriset. Men han vill inte att uppmärksamheten ska påverka hans och kollegornas forskning på universitet i Leipzig i Tyskland:

– Jag hoppas att vi kan fortsätta jobba lugnt och ostört.

Dna – receptet på dig

Dna är ett kemiskt ämne som finns i våra celler. I starka mikroskop ser man det som långa (men pyttesmå) spiraler. Man kan jämföra dna med ett recept för hur alla olika celler i kroppen ska byggas. Där finns all information om vilka egenskaper vi har, vilket förs vidare till våra barn.

Dödades av människan?

Neandertalarna levde i södra Europa och på vissa platser i ­Asien. De var nomader, de flyttade alltså runt mellan olika ­boplatser. De använde eld och tillverkade verktyg, vapen och smycken. Neandertalarna var kraftigare byggda än dagens människor. Forskarna tror att de kunde prata, men vet inte hur avancerat språket var.

Man vet att neandertalare fanns under i alla fall 300 000 år. För 50 000 år sedan blev de snabbt färre, för att efter ytterligare 20 000 år försvinna. Forskarna har flera teorier om varför. Ungefär samtidigt vandrade människan in i Europa från Afrika. Kanske var människan bättre på att använda verktyg och vapen. I så fall kan de ha dödat eller konkurrerat ut neander­talarna.

Mäktiga Nobelpriset!

Varje år delas Nobelpriset ut i fem kategorier: fysik, kemi, medicin, litteratur och fredsarbete. Priset skapades av den svenska kemisten och uppfinnaren Alfred Nobel, som levde på 1800-talet. Han var rik och ville att pengarna efter hans död skulle delas ut till personer som gjort nytta för mänskligheten. Sedan 1901 har 950 pris delats ut. I dag består de (förutom äran) av en guldmedalj, ett diplom och 9 miljoner kronor. Upp till tre personer kan få dela på priset. Priserna delas ut under Nobelfesten, som hålls i Stockholm den 10 december.

Artikeln publicerades i KP 18.