”Mina kompisar var elaka”
Tidigare var det ofta bråk i Märtas gäng. Då kunde hon få sårande kommentarer.
– Jag var så ledsen att jag hade ont i magen efter skolan, säger hon.
Märta, 9, är kompis med dem som har mobbat henne. De är ett stort tjejgäng i hennes klass, men det är två hon umgås mest med. Dessa två tjejer har ibland stött ut Märta och kallat henne för taskiga saker.
– En gång sa de att jag var en ful, grå åsna. Och de har också sagt att de hatar mig, berättar Märta.
När hon får sådana kommentarer blir hon ledsen och får ont i magen. Ofta byggs det upp till stora bråk, och Märta vet inte riktigt vad det beror på.
– Jag gör något som de tycker är fel. Då kan de säga något taskigt till mig och sedan gå i väg och gråta för att få uppmärksamhet.
Ofta går det sedan en hel dag utan att de två tjejerna pratar med henne. Det längsta bråket varade i tre dagar.
– På kvällarna brukar vi säga förlåt och att vi inte vill bråka mer. Det känns bra att bli sams, då mår jag bättre igen.
Hon har också fått sårande kommentarer av en kille i klassen. Oftast har det hänt på fritiden när de har varit hemma hos en annan klasskompis.
– Han har till exempel sagt att jag har tjocka fingrar och konstiga tår. Det är inte så roligt att höra.
Här kan du få hjälp
Bris (Barnens rätt i samhället) har en stödtelefon.
Ring 116 111, mejla eller chatta varje dag, vilken tid som helst. Det är gratis att ringa och de som svarar är utbildade kuratorer. Om du vill kan du vara anonym (behöver inte säga ditt namn). Adressen är bris.se.
Våga va’ dig själv. Organisation som jobbar för att barn och unga ska få träffas och vara sig själva. De ordnar bland annat sommarläger.
Det tog lång tid innan Märta vågade berätta för en vuxen om att hon blev mobbad av sina kompisar.
– Jag tänkte att om jag berättar så kommer kompisarna bara tycka att jag har skvallrat och då blir det ännu mer bråk.
Det har också förekommit annan mobbning i hennes klass. Förra läsåret pratade lärarna med klassen om det. Då hade det börjat en ny kille som blev så mobbad att han bytte klass. Märta satt tyst och vågade inte berätta att hon själv blev mobbad.
Till slut vågade hon prata med sin lärare om de jobbiga bråken med kompisarna.
– Läraren pratade enskilt med tjejerna. Det fortsatte ungefär som vanligt efteråt, tills det långsamt blev bättre.
Nu har kompisarna slutat att mobbas. Märta försöker att inte tänka så mycket på den jobbiga tiden. Hon har även två kompisar som går på en annan skola.
– Jag bråkar aldrig med dem. Vi skrattar mest.
Märta har egentligen ett annat namn.
Om skolan inte följer lagen
Barn- och elevombudet arbetar mot mobbning och kränkningar, och ser till att skolan följer lagen. Det är en del av Skolinspektionen, som är en statlig myndighet. De kan hjälpa barn att få skadestånd (pengar) om de har blivit utsatta för mobbning och skolan inte har gjort tillräckligt.
Läs mer i KP 13
”Våga berätta för en vuxen!”
Barnrätts-organisationen Bris får flera samtal per dag som handlar om mobbning. Känns det jobbigt att ringa kan man även mejla eller chatta när som helst på dygnet. Catarina Nylund jobbar som kurator på Bris.
Vad räknas som mobbning?
– Det är den som har blivit utsatt som avgör om det är mobbning eller inte. Om man känner att man blivit utsatt vid flera tillfällen, då är det mobbning. Det kan vara alltifrån elaka ord till utfrysning, eller att man blir slagen eller knuffad.
Hur vanligt är det?
– Vi vet att det händer på alla skolor, men att det skiljer mellan skolorna. Varje skola måste ha en plan för hur man jobbar emot mobbning, men de gör olika. Det är även viktigt att skolpersonalen trivs och känner sig trygg. Det är ju de som är förebilderna.
Vad kan man göra om man blir mobbad men inte vågar berätta?
– Då kan man testa att skriva ett brev, det brukar kännas lättare. Sedan ger du brevet till en vuxen du litar på – det kan vara en förälder, en lärare eller någon annan i skolan. Sedan får ni tillsammans bestämma hur ni ska gå vidare. Situationen behöver förändras, och då måste man våga berätta för en vuxen. Sedan är det skolans jobb att hitta en lösning. Man kanske behöver prata med en kurator om hur man mår. Annars kanske man börjar tvivla på sig själv och tror på det mobbarna säger. Självkänslan behöver byggas upp igen.
Många tror att det blir värre om man berättar?
– I de flesta fall blir det inte det, men den rädslan finns ju av en anledning. När skolan får reda på att en elev blir mobbad så måste det enligt lag finnas en plan för hur den ska göra så att det blir bättre. Alla elever ska kunna känna sig trygga. Även om det bästa vore att skolan löser problemen så kan det ibland kännas skönt för den som blir mobbad att byta skola. Då kan man få en ny start.
Varför mobbar man?
– Det kan bero på att man själv är utsatt, eller är rädd för att bli utsatt. Man kanske har det tufft hemma och tar ut det på andra.
Vad ska man göra om en klasskompis blir mobbad?
– Det är viktigt att man står upp för andra. Även om man inte vågar säga ifrån kan man prata med den som blir utsatt. Gå fram och säg: ”Du, jag såg vad som hände, det där var inte schyst.” Det kan betyda mycket för den som blivit utsatt. Och sedan ska man prata med en vuxen.
