En världskarta i skogen. Träd är bra för de binder koldioxid, som annars hade bidragit till uppvärmningen av jorden. (Bilden är skapad med dator.)
En världskarta i skogen. Träd är bra för de binder koldioxid, som annars hade bidragit till uppvärmningen av jorden. (Bilden är skapad med dator.) Foto: Shutterstock

Klimat-krisen och vad vi kan göra åt den

Hur ska vi rädda klimatet? Det är verkligen en av de största frågorna som finns. Här förklarar KP krisen och undersöker hur vi kan stoppa den.

Vad beror den på?

De senaste 200 åren har vi människor påverkat klimatet, så att det har blivit varmare på jorden. Vi har fyllt på atmosfären (luften närmast jorden) med växthusgaser, som till exempel koldioxid. De gaserna gör att mer av solens värme stannar kvar inuti atmosfären. Utsläppen av växthusgaser kommer framför allt från fossila bränslen, som kol och olja. Ju mer utsläpp av växthusgaser, desto fortare går uppvärmningen. Många utsläpp i dag kommer från stora företag och industrier, men mycket kommer också från enskilda människor. Till exempel när vi åker med fordon som drivs av fossila bränslen.

Klimatkrisen märks på många sätt. Framför allt på att vädret blir mer oförutsägbart. Det är helt enkelt svårare att på förhand veta hur regn och temperaturer ska bete sig. Det gör det svårare för världens bönder att odla mat. Och det kan i sin tur leda till svält.

Klimatkrisen märks även genom att vi drabbas av fler väderkatastrofer. Bara de senaste åren har vi haft extrema värme-böljor i Indien, bränder i USA och i Australien och översvämningar i Europa. Förra året slogs det många temperatur-rekord över hela världen.

Vi har bara ett jordklot.
Vi har bara ett jordklot. Foto: Shutterstock

Vad gör vi för att stoppa den?

FN:s (Förenta nationernas) klimat-organisation IPCC säger i sin senaste rapport att vi måste

minska utsläppen av växthusgaser med cirka 40 procent till år 2030. Och att efter 2025 får utsläppen inte öka. Då kan vi nå temperatur­målen i Paris-avtalet, det vill säga hålla uppvärmningen under 2 grader och helst under 1,5 grader. Just nu gör inte världens regeringar tillräckligt för att målen ska uppnås. Avtalen följs helt enkelt inte.

Samtidigt görs mycket världen över. Aktivister som Greta Thunberg och Fridays for future-rörelsen kämpar för förändring. Och många människor ändrar sina vanor för att leva mer klimatvänligt. Även om inte 1,5-gradersmålet skulle uppnås så är varje tiondels grad viktig för jorden och människornas framtid. Så ingen åtgärd eller kamp är förgäves.

Orättvis mot fattiga?

Klimatkrisen är orättvis på många sätt. Det är dagens vuxna och människor som levt tidigare på jorden som skapat krisen. Samtidigt är det barn och unga i dag, och de som kommer sedan, som får leva med krisen i framtiden. De länder och människor som redan i dag är fattiga och utsatta kommer att drabbas hårdast, trots att det är de som släpper ut minst växthusgaser. Rika länder och de människor som bor där ligger bakom mest av utsläppen – men drabbas minst.

Men i framtiden kommer alla på jorden att drabbas på något vis av klimatkrisen, om inte världens politiker – och de vuxna som röstar på dem – börjar ta mycket mer ansvar redan nu.

En effekt av att klimatet 
blivit varmare är att isen 
vid jordens poler smälter.
En effekt av att klimatet blivit varmare är att isen vid jordens poler smälter. Foto: Shutterstock

Går jorden under om vi inte når målen i Paris-avtalet?

Nej, absolut inte. Men om vi inte stoppar den globala uppvärmningen, så kommer effekterna av klimatkrisen att bli fler och mycket värre för alla. Många djur och växter kommer att försvinna. Varje tiondels grad varmare klimat påverkar mycket.

Vad kan vi mer göra?

Det är i första hand politiker och stora företag som måste göra något. Mellan 1988 och 2015 låg 100 företag bakom 71 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Politikerna har möjligheten att ta beslut som påverkar företagen att bli klimat-vänligare.

Men det finns även mycket som går att göra på egen hand – hemma, i skolan och på fritiden. Alla kan göra sitt bästa för att påverka politiker och företag. Om man går ihop och protesterar tillsammans ger det ofta bättre effekt. Vill man leva mer hållbart går det att se över sina vanor och fundera på vad som går att förändra. Kanske ändra något i vad familjen brukar äta, be skolan att göra mer för att minska matsvinnet eller börja ­cykla oftare i stället för att åka bil.

Källor: Åsa Callmer och IPCC


Åsa Callmer är en av författarna till boken Planeten, klimatet och fram­tiden – vad kan vi göra? Här är hennes tips till alla som vill göra skillnad för klimatet och ­planeten:

■  Ställ krav på de vuxna! Hemma, i skolan och andra ­vuxna du träffar. Fråga varför de gör som de gör, röstar som de röstar och om de har tänkt på hur bråttom det är att hejda klimatkrisen.

■  Det är roligare och mer effektivt att göra saker ihop! ­Hitta andra som också tycker att det går för långsamt – och engagera er!

■  Gör en klimat-kalkylator tillsammans med din familj för att se vad som orsakar mest utsläpp hos er, det går att hitta instruktioner på internet. Att skippa flygresor och äta mindre kött och mejeriprodukter är två bra tips för att minska sina utsläpp.

Artikeln publicerades i KP 12