Hur fort kan tåg köra?
I KP finns Svar på Allt. Här kan du läsa frågor – och svar från KP 13.
Hur fort kan tåg köra?
Tjingeling
Svar: Det beror på vilken sorts tåg det är. Snabbtåg, som det svenska X2000, kan komma upp i 250 kilometer i timmen. Men de kör sällan över 200. I andra länder, som Tyskland och Frankrike, finns de mycket snabbare höghastighets-tågen. De kan köra i 350 kilometer i timmen.
Det snabbaste tåget, som körs i regelbunden trafik, är Shanghai Maglev. Det går en drygt tre mil lång sträcka i kinesiska staden Shanghai. Åkturen tar knappt åtta minuter. Maxhastigheten är då 460 kilometer i timmen. Men vid tester har tåget kört i över 500.
Maglev-tåg går inte på vanlig räls, utan svävar några centimeter ovanför banan med hjälp av elektro-magnetism. Det gör friktionen minimal, och riktigt höga hastigheter möjliga. I Japan bygger man en maglev-sträcka, som man hoppas ska öppna år 2027. Ett test-tåg till den har hastighets-rekordet 603 kilometer i timmen. Ordet maglev kommer från magnetism och levitera (betyder sväva).
Det finns också raket-slädar som går på räls, men inte räknas som tåg. De används mest av militärer för olika experiment.
I USA har en obemannad raket-släde tjoffats upp i 8,5 gånger ljudets hastighet, alltså en bra bit över 10 000 kilometer i timmen!
Källa: railway-technology.com
Fråga vad du vill
Här kan du fråga om allt runt omkring dig. Om djur och natur, om jorden och rymden, siffror och språk, ja om Allt!
Klicka här för att skriva en fråga.
På engelska kallas de översta sittplatserna på en läktare för ”nosebleeds”. Varför?
Tilia
Svar: Det stämmer att de allra översta raderna på stora arenor kallas för ”nosebleed section” (näsblods-sektion) på engelska. Uttrycket kommer av att bergs-klättrare på riktigt hög höjd har lätt att få näsblod. Det beror på att luften är torr och tunn.
Vilka atomer och molekyler är människor uppbyggda av?
Du som läser är uppbyggd av atomer och molekyler
Svar: Alla djur och växter består av celler. Och celler består, precis som allt annat, av olika molekyler. Och molekyler är ju kombinationer av atomer som sitter ihop. Vattenmolekylen, som består av väte- och syreatomer, är människokroppens vanligaste. Vi består av ungefär 70 procent vatten.
Om man delar upp människan i atomer så ser topplistan ut så här: 65 procent syre, 18 procent kol (allt levande har kol i sig) och 10 procent väte. De atomerna finns i alla delar av kroppen.
Sedan kommer 3 procent kväve (ingår i proteiner och dna), 1,5 procent fosfor (ingår i till exempel skelett och tänder) och 0,35 procent kalcium (finns i skelett och blod).
Det finns ytterligare atomer i mindre mängder, men som ändå är livsviktiga. Till exempel kalium, svavel och magnesium.
Atomer är förresten så små att det knappt går att förstå. I en enda människocell finns det cirka 100 biljoner atomer. Och en människa har cirka 37 biljoner celler. Och en biljon, det är en etta med 12 nollor efter!
Källor: tomtit.se
Läs mer Svar på Allt i tidningen KP
