Fy katten för hemmajobb
Tänk om djuren hade haft egna Kropp & Knopp-sidor i KP. Då kanske det hade sett ut så här.
Räv Rävsson är kurator och jobbar på ett zoo.
Fy för hemmajobb!
Hej alla coola katter – och Räv! Jag är så trött på min matte att jag knappt orkar spinna. Förr levde vi ett harmoniskt liv. Hon var borta på dagarna och jag slappade ostört i soffan. Men så kom corona och hon började jobba hemifrån. I början var det lite mysigt. Jag fick extra kel och godis mitt på dagen om jag hade tur. Men nu står jag inte ut mer! Hon är i vägen och stör när hon gormar i sina värdelösa videomöten. På min favoritplats. Flera gånger har jag varit nära att klösa henne. Om pandemin inte tar slut snart vet jag inte vad jag ska ta mig till. Kan jag flytta ut och bli vildkatt?
the very grumpy cat
Räv svarar: Jag förstår att livet i det fria lockar dig. Får jag gissa att du slukat en och annan Warriors-bok den senaste tiden? Fantiserat om att byta namn till Skuggklo och ädelt strida mot konkurrerande katt-klaner i skogsbrynet? Låt detta förbli dagdrömmar. En huskatt som du skulle inte överleva en vecka i vildmarken. Att dela vardagen med matte är jobbigt, men jag kan garantera dig att hon är ett bättre sällskap för dig än brunbjörnar och havsörnar. Tänk på hur skönt livet i mänskobyn ändå är: Du får mat på bestämda tider, kattlådan städas varje dag och det räcker med att du jamar lite sött så blir du överöst med klappar. Min rekommendation är att du försöker härda ut. Uppmuntra matte att vaccinera sig så ska du se att livet snart återgår till det normala.
Kan inte flyga
Är jag den enda humlan som PÅ RIKTIGT inte kan flyga? Det sägs så ofta typ: ”Humlor kan inte flyga, men det vet de inte så de gör det ändå.” Men hallå!
Jag VET att jag inte kan. Förut trodde jag att det var normalt. Men nu känner jag mig så udda. Hur lyckas andra humlor flyga? Är det fel på mig eller på dem?!
Humble bumble
Räv svarar: Vännen! Om du bara visste hur många brev jag får från tvivlande djurungar. Från sillar som inte kan simma, snokar som inte kan ringla, varaner som inte kan kräla ... Alla med samma gnagande känsla: Att det är fel på dem. Jag svarar alltid samma sak. Det ÄR inget fel. Vi lär oss bara olika snabbt. Visst finns det papegojor som rabblar decimaler på pi redan i ägget. Och känguruer som lärt sig studsa innan de ens lämnat mammas pung. Men de allra flesta behöver lära sig hur man gör. Be någon av de äldre humlorna om flyglektioner. Med rätt kunskaper tror jag att du snart kommer susa genom luften, precis som dina artfränder. Skulle det ändå inte funka har du ju faktiskt sex ben att traska till de smaskiga blommorna med.
Snaskar i smyg
Hejsssssan! Jag har en så dålig vana.
När jag är ensam hemma slingrar jag till skafferiet och smaskar i mig något sött i smyg. Det går inte att låta bli! Suget efter sockrade möss blir så starkt att jag inte kan tänka på något annat. Nyss tömde jag skåpet på de 37 möss som skulle sparas till släktkalaset om tre månader. Vågar inte erkänna att det var jag, är så rädd för vad mina föräldrar ska säga då. Men det SYNS ju på mig. Mitt skinn spänner så ... Vad ska jag göra?
snoddas sötnos
PS. Har godislöfte och kommer att få skäll.
Räv svarar: Jag känner igen det där. Min vargkompis Wolfgang brukar alltid ha en skål med daggmaskar på soffbordet, som någon sorts märklig prydnad. Så ska man sitta där och suktas medan han berättar sina oändliga jakt-historier. Det är inget konstigt med att du slukar alla mössen i frysen (det gör jag själv med maskarna när Wolfgang är på toaletten). Vi djur är programmerade att äta när det finns mat. Våra förfäder hade ingen frys att fylla. Bjöds det på en mumsig mus eller mask så åt man den, för då visste man att man skulle överleva en dag till.
Att dina föräldrar har snask hemma när du har godislöfte är tanklöst. Jag tycker att det var bra att du åt upp mössen. Det blir en nyttig läxa för föräldrarna.
Vill bara chilla
Tja! Jag är en skön struts som har ett oskönt problem. Jag skjuter upp alla tråkiga saker jag borde göra. Som att plugga, städa, plocka upp fjädrar ... Allt sådant väntar jag med till sista stund. Sedan får jag jättestressigt med att hinna färdigt. Ibland blir jag inte ens klar. Det har påverkat mina betyg. Men det är ju sååå mycket skönare att chilla eller bara sticka huvudet i sanden en stund. Har du någon lösning?
strutte17 på birdzZz
Räv svarar: Hej Strutte! Jag vet att jag nu borde säga att du ska ta dig i kragen, utmana alla svårigheter och styra upp ditt liv. Men kom igen, det är sommarlov. Solen skiner, vinden är varm. Ta en glass och glöm alla problem. Fjädrarna kan du väl plocka upp en annan dag. Ibland är det faktiskt helt okej att sticka huvudet i sanden.
Saknar bästisen
Jag är en just nu ganska ensam utter. Min BFF har skaffat en ny kompis och jag tror att jag håller på att bli utbytt. Ibland är vi alla tre. Men jag får ofta känslan av att de vill vara i fred. De ”råkar” flyta i väg när jag kommer simmande. Och i går såg jag dem glida runt och hålla varandra i tassen – precis som jag och min BFF brukade göra. Jag saknar min bästis och har ingen annan att hålla tass med. Hjälp mig, snälla!
ett litet otterhead<33
Räv svarar: Det är aldrig kul när kompisar glider isär. Men vi däggdjur utvecklas hela tiden – och inte sällan får vi då nya intressen och nya personligheter. När sedan den ena vill göra volter i vattnet, har den andra lämnat lekens glada dagar och flyter hellre runt ihop med någon ny, spännande bekantskap. Men kom ihåg, havet är fullt av fisk – och av uttrar. Ta sikte mot horisonten och glid i väg. Förr eller senare kommer du att stöta på en ny vän. En med härligt hala tassar och stor lust till vattenkonster.
Artikeln publicerades i KP 11
