Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven är statsministern som försvann – och kom tillbaka.
Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven är statsministern som försvann – och kom tillbaka.
Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven är statsministern som försvann – och kom tillbaka.
Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven är statsministern som försvann – och kom tillbaka. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Få koll på krisen

Stor kris i svensk politik. Statsministern avgick, men nu är han regeringschef igen. Vad var det egentligen som hände i Riksdagen den här sommaren? KP försöker förklara.

Egentligen kom inte krisen så plötsligt som det verkade. För det har faktiskt varit småkrisigt ända sedan valet 2018. Valresultatet var då så jämnt att det tog rekordlång tid att få fram en regering.

Regeringen som till slut bildades bestod av ministrar från Social­demokraterna och Miljöpartiet. För att få igenom sin politik har de hela tiden behövt stöd från andra partier som tycker väldigt olika om det mesta. Center­partiet och Vänsterpartiet till exempel. En av få saker de är överens om är att till varje pris hålla Sverigedemokraterna borta från makten. Det är också det främsta skälet till att det ändå fungerade så länge. Men att så olika partier samsas leder till kompromisser, och inget parti får riktigt som de vill.

Tidigt i juni var ett förslag om friare hyres­sättning på gång från reger­ingen. Det innebar ett steg mot så kallade marknadshyror, alltså att företag som hyr ut lägenheter ska få bestämma hyrorna helt själva.

Hyror är en stor fråga för Vänster­partiet och partiledaren Nooshi Dadgostar. De accepterar inte förslag som ens närmar sig marknadshyror.

Utan Vänsterparitets stöd blev statsminister Stefan Löfven bort­röstad av Riksdagens ledamöter strax innan midsommar. Då fick han sju dagar på sig att välja mellan att utlysa ett extra val och att avgå. Direkt efter midsommar avgick Stefan Löfven.

Stod Sverige utan regering ett tag då? Nej, det vanliga när något sådant här händer är att avgående regering sitter kvar tills en ny är på plats. Det kallas för övergångs­regering och är en praktisk lösning för att samhället ska fungera under tiden att en ny regering tas fram. Övergångs­regeringar ska inte ta några stora initiativ, utan bara se till att saker rullar på.

När en statsminister avgår och det inte blir extra val ska Riksdagens talman (just nu är det Andreas Norlén) ha möten med alla parti­ledare för att se om det finns någon statsminister som en majoritet av Riksdagen kan acceptera. Först fick Moderaternas ledare Ulf Kristersson uppdraget från talmannen att söka stöd som statsminister. Men han avbröt för­söken redan efter någon dag. Han bedömde det som omöjligt att få stöd av minst 175 (av 349) riksdagsledamöter. Då passades bollen tillbaka till Stefan Löfven, som nyss avgått.

I dag har Stefan Löfven blivit utsedd till statsminister igen, och förslaget om friare hyressättning är struket. Men stödpartierna är fortfarande lika olika, så det lär inte bli en smidig resa för regeringen fram till valet 2022.