Anders Celsius studerade norrsken och grundade ett observatoruim – han var intresserad av det mesta inom vetenskapen.
Anders Celsius studerade norrsken och grundade ett observatoruim – han var intresserad av det mesta inom vetenskapen. Illustration: Sandra Fröjd

En fantastisk forskare!

I exakt 300 år har väder och vind observerats i Uppsala. Alla data har skrivits ner – varje dag. Mätningarna startades av uppfinnaren Anders Celsius.

Anders Celsius levde i början av 1700-talet. Han kom från en familj där nästan alla var astronomer, det vill säga experter på himlakropparna och universum. Hans farfar, morfar och pappa var anställda vid Uppsala universitet, och även Anders mamma var kunnig i astronomi. Man skulle kunna tänka sig att familjen var ganska rik, men det var den inte. När Anders bara var 1 år, 1702, brann stora delar av Uppsala ner. Det gällde även familjen Celsius hus.

Dessutom hade pappan kommit i bråk med universitetet sedan han av misstag lagt påskdagen i almanackan i fel vecka, så han fick inte mycket pengar därifrån.

När Anders var 12 år lyckades han lösa alla matematiska problem i en lärobok som användes på universitetet. Han visade sig vara ett matematiskt underbarn. Hans föräldrar ville ändå inte att han skulle ägna sig åt matematik och astronomi, utan åt ett säkrare yrke. Men så blev det inte. Anders Celsius blev otroligt duktig och intresserad av allt som hade med naturvetenskap att göra.

Han och hans forskarvänner var en del av det som kallas upplysningstiden. De trodde benfast på vetenskap och arbetade hårt med att förklara hur jorden och universum fungerade. De var kritiska till kyrkan, som på den tiden hade stor makt att förklara hur allting hängde ihop.

Uppfann Celsiusskalan

Temperaturskalan som Anders Celsius uppfann 1742 används i termometrar i hela världen.

Han satte 0 grader som vattnets kokpunkt och 100 grader som vattnets fryspunkt. Först efter hans död vändes skalan, så att den blev som den är nu. I början av 1700-talet fanns drygt 30 olika temperaturskalor, så behovet av att ordna upp detta var stort.

Celsius var den som fick koll på landhöjningen i Sverige efter istiden. Hans beräkningar hamnade nästan rätt – drygt en centimeter om året. På en sten utanför Gävle har han ristat in ­årtalet 1731.

Ristningen skulle visa eftervärlden förändringen vid vattnet. Anders själv trodde dock att det handlade om att havet minskade. Att det var landhöjning förstod man först senare.

Han grundade Sveriges första astronomiska ­observatorium i Uppsala 1741. Byggnaden finns ­fortfarande kvar. Hans 1 500 böcker finns numera på Uppsala universitet.

Anders och medarbetarna mätte temperatur, lufttryck, vind och nederbörd (regn och snö), magnetfält och norrsken varje dag.

Redan när Anders började med detta förväntade han sig att väderjournalen skulle föras i Uppsala för all framtid. Så har det också blivit. Temperaturserien i Uppsala är en av de längsta i världen. Redan i slutet av 1700-talet märkte man med hjälp av den att vintrarna blev kallare och längre, den första upptäckten av en klimatförändring.

Anders arbetade hårt och hade ibland fem jobb samtidigt. Det sägs att hans arbetsförmåga var helt otrolig: Efter att först ha undervisat i sju timmar, lärde han sig franska och engelska på kvällarna eller skrev vetenskapliga avhandlingar. Han blev professor i astronomi när han bara var 28 år gammal. Men så fort han fick chansen gav han sig ut i Europa på en fyra år lång studieresa. Han började med att ta häst och vagn till Skåne för att sedan ta postbåten till Tyskland. Resan fortsatte till Frankrike, Italien och England. Han blev känd och omtyckt av vetenskapsmän i hela Europa. Enligt vad som sägs var han alltid på strålande humör.

I Frankrike kom han med i en forskningsexpedition som skulle undersöka om jorden på grund av sin rotation var avplattad vid polerna eller vid ekvatorn. För att undersöka det reste man långt norrut till polcirkeln vid Tornedalen (numera ett område i både Finland och Sverige). Där stannade man i ett år för att göra olika typer av mätningar. På vägen dit gjorde gänget en kort uppehåll hos Anders mamma Gunilla. Hon hade inte sett sin son på fyra år!

Frankrikes kung gav Celsius en stor summa pengar för hans insatser vid polcirkeln. Dem använde han för att köpa vetenskapliga instrument och böcker.

Tyvärr dog han ung, när han bara var 42 år. Han dog troligen av tuberkulos, en lungsjukdom som var väldigt vanlig och obotlig på 1700-talet. Inte blev han friskare av att han varit så länge i det kalla klimatet vid polcirkeln. Det sägs att det skickades en präst till hans dödsbädd. När prästen talade om himlen och livet efter detta ska Anders ha sagt: ”Säger ni det? Ja, snart kommer jag i det tillståndet, att jag får se om det är sant eller inte.”

Viktiga mätningar

I dag utförs vädermätningarna i Uppsala automatiskt. Varje sekund mäts temperatur, nederbörd (regn och snö), lufttryck, luftfuktighet, markens temperatur och solens strålning. Det görs dessutom mätningar för hand. Varje morgon mäter en forskare nederbörd och eventuellt snödjup. Uppsalas långa serie med väderdata används av forskare i hela världen.

Källor: ”Celsius – Den okända mannen med det välkända namnet” av Martin Ekman, tekniskamuseet.se, Svenskt biografiskt lexikon och uu.se


Artikeln publicerades i KP 4