Foto: TT

Därför är maten så dyr

Priset på mat har blivit mycket högre det senaste året. Vad beror det på? Och hur ska familjer som har ont om pengar klara sig?

Alla i Sverige har märkt de höga matpriserna. Ett kilo tomater kan nu kosta 75 kronor och en liter mjölk 15 kronor, jämfört med 50 kronor och 11 kronor för ett år sedan. I en undersökning från myndigheten Livsmedelsverket svarar 40 procent av svenskarna att de köper mindre grönsaker, frukt, bröd, fisk och kött än tidigare. KP pratade med privat-ekonomen ­Arturo Arques.

Arturo Arques är privat-ekonom på Swedbank och sparbankerna.
Arturo Arques är privat-ekonom på Swedbank och sparbankerna.

Varför har maten blivit så dyr?

– Det beror på corona-pandemin och kriget i Ukraina, som påverkat priset på el och livsmedel. Lant-brukarna som producerar grönsaker, kött och mjölkprodukter har fått jättehöga kostnader. Jordbruk är väldigt energi-krävande. Även foder till djuren och gödsel har blivit dyrare. Då måste jordbrukarna höja sina priser för att klara sig.

Vissa tycker att butikerna som säljer livsmedel har höjt priserna ­onödigt mycket?

– Ja, men de tjänar ändå mindre pengar än vad de gjorde tidigare. Nu verkar butikskedjorna sänka priserna lite, och det är rätt. Alla i samhället måste dela på den här smällen.

Och andra säger att priserna har varit alltför låga tidigare?

– I dag lägger vuxna en mindre del av sin lön på mat, om man jämför med för 40 år sedan. Priserna har sjunkit under lång tid. Men den trenden har nu brutits. Det är bra om mer av den mat vi äter produceras i Sverige. Av miljöskäl, och på grund av krig och kriser i omvärlden. Och mat som odlas i Sverige blir dyrare, eftersom vi har högre löner och miljö-krav än i många andra länder.

Hur ska människor få pengarna att räcka?

– Det finns massor av sätt. Som att handla lågpris-produkter, kolla extra-priser, aldrig kasta mat och att äta sådant som är i säsong.

Men de som har väldigt ont om pengar och som redan har provat alla knep?

– Ja, 20 procent av hushållen i ­Sverige har ont om pengar. För dem är det riktigt tufft. Därför vore det bra om bostadsbidragen höjdes. Det skulle fungera som ekonomiskt stöd från staten till dem som har det sämst.

Många skolor berättar att eleverna äter mer i matsalen?

– Ja, och det tycker jag inte är enbart dåligt. Jag misstänker att en del som äter mer tidigare haft fickpengar att köpa hamburgare eller pizza för. Det är mycket nyttigare mat i skolan. Och även för barn som kanske har dåligt med mat hemma är det ­jättebra att äta ordentligt i skolan.

Hur ska man tänka om man är barn i en familj som har det svårt?

– Att försöka stötta sina föräldrar med att hålla nere kostnaderna. Det blir lättare om familjen hjälps åt. Och det kommer bättre tider. Ingen vet hur länge detta kommer att pågå, men det kan handla om ett par år.

Arturo Arques är privat-ekonom på Swedbank och sparbankerna.