Akira Yoshino, en av 2019 års pristagare i kemi, tar emot medaljen av kung Carl XVI Gustaf.
Akira Yoshino, en av 2019 års pristagare i kemi, tar emot medaljen av kung Carl XVI Gustaf. Foto: Jonas Ekströmmer/TT

Alfred skapade världens finaste pris

Den här veckan delas Nobelpriset, ett av världens mest ärofyllda priser, ut för 120:e gången. Den 10:e december hyllas pristagarna med en ceremoni i Stockholm. Men vem var egentligen Alfred Nobel?

Låt oss ta det från början. Alfred Nobel föddes år 1833 i Stockholm. Pappan var uppfinnare och när Alfred var 9 år flyttade han med familjen till Sankt Petersburg i Ryssland. Där fick han privatunder­visning och lärde sig tala ryska, engelska, tyska och franska. Det var också där, på en lektion i kemi, som Alfred kom i kontakt med sprängämnet nitroglycerin för första gången. Hans intresse väcktes direkt.

Efter skolan återvände Alfred till Sverige och började experimentera med sprängämnen. Målet var att skapa ett ämne som både var effektivt och säkert. Alfred kom på att han kunde blanda nitroglycerinet med jordarten kiselgur och sedan forma degen till stavar. Genom att ansluta en stubintråd till en tändhatt kunde han sedan bestämma när degen skulle explodera. Han kallade sin upp­finning för dynamit och den blev snabbt en stor framgång. Alfred utvecklade en industri kring sin uppfinning. Han reste mycket och levde ett ensamt liv. Sina sista år tillbringade han i Italien där han dog den 10 december 1896, 63 år gammal.

Alfred blev en rik man. Och hans pengar används till Nobelpriset.
Alfred blev en rik man. Och hans pengar används till Nobelpriset. Foto: TT

I sitt testamente skrev han att hans förmögenhet skulle användas till att dela ut priser.

De personer som hade gjort mest nytta för mänskligheten skulle varje år belönas med det som kom att kallas Nobelpriset.

Priserna skulle delas ut i fem ­kategorier: litteratur, kemi, fysik, fysiologi/medicin och fred.

Senare kom även ett pris i ekonomi. Nobelpriset delas ut den 10 december varje år, på Alfreds dödsdag. Det sker vid en ceremoni i Stockholms konserthus (förutom fredspriset som delas ut i Oslo i Norge). Vinnarna får medalj, diplom och en stor summa pengar. I år och förra året är ceremonin till största delen digital på grund av pandemin.

Det första Nobelpriset delades ut 1901. Hittills har 950 personer fått priset (bara 54 har varit kvinnor!) 29 av pristagarna har varit från Sverige.


Malala var bara 17 år

Medelåldern för att få Nobelpiset ligger på ungefär 60 år.  Den yngsta pristagaren är Malala Yousafzai från Pakistan, som bara var 17 när hon fick fredspriset 2014.

Malala belönades för sin kamp för flickors rätt till utbildning. Amerikanen John B Goodenough var hela 97 år när han fick Nobelpriset i kemi 2019. Han fick det för utvecklingen av litiumjon-batteriet.

Marie Curie i sitt laboratorium.
Marie Curie i sitt laboratorium. Foto: TT

Marie Curie x 2

Vad kan vara bättre än att vinna ett Nobelpris? Att vinna två kanske? Under den tid som Nobelpriset har delats ut har fyra personer fått priset två gånger.

Exempelvis fick Marie Curie priset i fysik 1903 och i kemi 1911. Hon är den enda kvinnan som har fått priset två gånger.

Festligaste festen

Nobelbanketten, eller Nobelfesten som den även kallas, hålls i Blå hallen i Stockholms stadshus. Det är en stor tillställning med över 1 000 gäster, hundratals servitörer och ett 40-tal kockar. Och mycket planering – alla gäster ska få maten ungefär samtidigt. I år är festen inställd på grund av pandemin.

Får 10 miljoner!

När Alfred Nobel dog hade han en för­mögenhet på 33 miljoner kronor. Nobelstiftelsen, som har hand om pengarna, investerar dem i olika fonder. De senaste åren har pristagarna fått 10 miljoner kronor var. Eftersom pengarna är placerade för att ”växa” är det troligt att de aldrig tar slut.


”De vågar tänka annorlunda”

Gustav Källstrand är idéhistoriker, och jobbar på Nobelmuseet i Stockholm.

Vilka är det som får priset?

– Det är personer som har gjort något väldigt stort, svårt eller nytt – något banbrytande. Det de har gemensamt är att de arbetar väldigt hårt och att de brinner för sitt arbete. Men också att de vågar ­tänka annorlunda. Det är när man gör tvärtom som de stora, nya upptäckterna kommer.

Har du någon favorit?

– En favorit är Marie Curie. Hon är ett bra exempel på en person som vågar gå sin egen väg. När röntgenstrålarna upptäcktes så forskade alla på det. Men Marie tänkte att radioaktivitet – en annan sorts strålning – var minst lika intressant. Hon kämpade hårt, såg möjligheter och belönades för det. En annan favorit är Norman Borlaug. Under mitten av 1900-talet höll det på att bli stora svältkatastrofer i Kina och Indien. Norman arbetade med ett projekt med att hitta nya grödor. Han lyckades göra så att Indien hade tillräckligt med vete för att undvika en katastrof. Han räddade förmodligen livet på många miljoner människor.

Har det hänt något konstigt under Nobelfesten någon gång?

– Det konstigaste är nog att det aldrig har hänt något särskilt ­konstigt eller roligt. Visst har folk ­råkat snubbla och servitörer har tappat tallrikar, men förutom det så är det en väldigt städad tillställning. De flesta skärper till sig lite extra under prisutdelningen och Nobelfesten, så det blir inte så mycket knasigheter.

Artikeln publicerades i KP 18

Texten uppdaterades 21-12-06