3 frågor om julen
I KP finns Svar på Allt. Här kan du läsa frågor – och svar från KP 19-20.
Hur många julklappar ges bort i Sverige varje år?
Paket är bäst!
Svar: Vi är många som gillar paket. De senaste åren har svenskarna årligen köpt julklappar för över 20 miljarder kronor. Så om vi räknar med att en julklapp kostar 300 kronor (vilket många svenskar tycker är en lagom summa, enligt en undersökning från 2015), då skulle det innebära att vi ger bort över 60 miljoner julklappar! Det är ingen exakt siffra, julklappar kan vara både billigare och dyrare. Men miljontals paket är det!
Källa: Svensk handel och SBAB
Fråga vad du vill
Här kan du fråga om allt runt omkring dig. Om djur och natur, om jorden och rymden, siffror och språk, ja om Allt!
Klicka här för att skriva en fråga.
Jag fattar inte ordet ”jul”. Christmas är logiskt. Men vad betyder jul? Har det ens med Jesus att göra?
Undraren
Svar: Det undrar även språk-forskarna. För det är oklart vad ”jul” betyder. Man vet bara att det är gammalt. Ordet användes i Sverige redan under vikingatiden, innan vi blev kristna. Det har alltså inget med Jesus att göra. Snarare verkar det vara ett gammalt germanskt ord för en högtid som firades ungefär samtidigt som vi nu firar jul. Svenskan har sina rötter i de germanska språken. Det har även engelskan – och därför kan man höra engelsmän använda ord som ”yule” och ”yuletide”. Visst låter det bekant!
Källa: Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman, folklivsforskare vid Nordiska museet
Varför firar vissa länder jul på juldagen i stället för på julafton?
Jesus föddes väl den 24? Eller?
Svar: Vi börjar med frågan i din signatur: Enligt den kristna kyrkan föddes Jesus faktiskt på juldagen, den 25 december. Och det är på den dagen som flest länder firar jul. Vi i Norden sticker ut med att fira på julafton, den 24 december. Att vi gör det beror på sättet vi räknade dygn på när vi började med den nya högtiden, någon gång före 1000-talet. Då räknande man med att ett nytt dygn började så snart solen gått ner, i stället för vid midnatt. Så när man firade på julaftons kväll var det alltså den 25 december. När vi någon gång efter 1000-talet började räkna dygn från midnatt i stället hamnade vårt firande på den 24:e december.
I en del östeuropeiska länder, till exempel Ryssland och Serbien, firar man i stället jul i januari. Deras högtider följer en äldre kalender, där den 25 december infaller först den 7 januari. Och kanske är det inte så noga. För egentligen är det ingen som vet när Jesus föddes. Men runt 300-talet tröttnade kyrkan på all osäkerhet. Så de bestämde helt enkelt att Jesus föddes på juldagen.
Källa: Jonas Engman, folklivsforskare vid Nordiska museet och Thomas Arentzen, forskare i religion och kyrkohistoria vid Uppsala universitet
